Akademisk Ridkonst

Akademisk ridkonst

Den akademiska ridkonsten är den konst som bl a Bent Branderup återskapat genom att lägga vikt på  hästens grundutbildning på det vis man gjorde förr. Här handlar det inte om att nå skolsprången så fort som  möjligt, eller en piaff för att plocka tävlingspoäng. Utan det handlar om att genom böjning skola bakbenen till att använda bärkraften bakifrån och stolt bära upp sin ryttare. Hästen lär sig att hitta sin form även om den varit skadad och ändå hålla många år till som ridhäst utan att skadan märks eller känns hos hästen. Då man hela tiden arbetar i ett lugnt och avspänt tempo och rörelseschema kan man se denna ridkonst som  motsvarande friskvård/sjukgymnastik för människor. Hästen musklas på ett sådant vis att den håller i många år  som ridhäst utan spänningar och låsta rörelser.

Historia 
Namnet "akademisk ridkonst" är det  namn som Bent Branderup satt på  denna typ av ridkonst och som kommer  från alla de ridakademier som fanns på  1500-1700-talet. Detta är alltså ingen  ridkonst som "poppat up", utan hör till  de äldsta man känner till. Den allra  första skriften som är funnen om denna  typ av ridutbildning var skriven någon  gång runt 400-talet f Kr av en man som  hette Xenofon. Xenofon var en Grekisk  ryttaröverste och en av de första att lära  ut ridutbildning genom positiv inlärning  och ta avstånd från våld och tvång.  Xenofon var också den man som skrev  uttrycket,

"På sådana hästar (såna som behärskar samling och skankböjning) avbildas t.o.m. gudar och hjältar ridande och de män som förstår sig på dem ser praktfulla ut till häst. Må ryttare i alla tider besitta förmågan att se praktfulla ut". (detta citat är taget från Bent Branderups bok "Ridning på kandar")

Från början togs ridkonsten fram för att hästen skulle vara användbar i krig då man stred i närkamper till häst. För detta krävdes en lyhörd, modig och balanserad häst som lätt bar upp sin ryttare i olika situationer. När den unga mannen skulle utbildas inom ridakademin valdes en häst ut, en häst som skulle följa honom, ja troligtvis resten av hans liv. Därför var det noga att utbildningen både hos den unga mannen och hästen gjordes noggrant och i stärkande syfte. När hästen och mannen nått en högre grad av utbildning var det dags att ge sig ut i strid. En riddare  blev på den tiden runt 30-40 år gammal och även hästarna levde till runt 30 år så vida den inte stupade i något krig tidigare.Det var alltså mycket viktigt att utbildningen för dem båda var noga genomtänkt och användbar då varken hästen eller mannen fick bli skadade.

Denna ridkonst handlar också om att man ska släppa prestationen. Vi rider inte för att plocka rosetter, vi rider för att stärka våra hästar och uppnå ett större samspel och nu kommer vi till det mest häpnadsväckande.  När man släppt prestationen, kraven på att utvecklas fort och istället tar det hela med ro och arbetar lugnt och sansat i hästens tempo börjar både hästarna och vi själva att utvecklas betydligt snabbare än vi tidigare gjort.

Christofer Dahlgren nr 67, member of the Academic Art of Riding:
- - är idag en av Europas allra främsta ryttare inom akademisk ridkonst och innehar titeln Mästare i AkademiskRidkonst som en av endast 3 ryttare i hela europa.

Christofer har utfört samtliga prov inom AkademiskRidkonst.
Och har där med Erhållit titeln Mästare, (Master of Academic Art of Riding).
Riddarprovet (ingick väpnar och longerprovet i Riddarprovet) - Benson, arabvalack 2003
Piaffprovet - Siglavy Capriola Zetor, lipizzanerhingst, 2004
Levadprovet - Saxo Veijleby, frederiksborgshingst, 2010
Terre à terreprovet - Nicki Corsai, sv halvblodsvalack, 2008
Galoppprovet - Saxo och Ikaros. 2014 Han red upp det med båda, samma dag, för skoj skull.
Passageprovet -Saxo 2014
Mästarprovet -Saxo 2016

Bent Branderup

Bent Branderup är den man som återfört en stor del av den denna typ av ridkonst till Europa och Sverige genom sitt brinnande engagemang av hästar samt läran om ridkonstens historia. Bent Branderup var från början elev vid Escuela Andaluza del Arte Equestre i Spanien. Senare utbildade han sig hos Nuño Oliveira i Portugal och hos Egon von Neindorff i Tyskland. Bent Branderup bor i Danmark och utbildar ryttare och hästar i hela Europa.

Hästraser
 För att träna Akademisk ridkonst krävs ingen speciell hästras. Grunden i systemet är "dressyren för hästen" och inte "hästen för dressyren" det är därför den också kallas för friskvård/gymnastik. Ridkonsten har sitt syfte att stärka alla hästar oavsett om den varit skadad eller inte har en optimal exteriör och ändå hålla många år till som ridhäst. Men vill man snabbt ta sig fram och utveckla den akademiska ridkonsten är en kvadratisk häst med stora vinklar i bakdelen att föredra. Men ju längre ifrån detta ideal hästen är, dvs ju svårare hästen har för samling och böjning, i desto större behov av just den akademiska träningen är hästen.

Knighthood of the Academic Art of Riding:

Riddarorden är något Bent Branderup skapat tillsammans med Egon von Neindorf för att sprida kunskapen om hästens ridutbildning vidare och för dig som vill fullfölja den akademiska ridkonstens utbildningsväg på det vis som man gjorde förr.  Att bli upptagen i riddarorden är inget man kan ansöka om, man blir inbjuden av en redan godkänd riddare när han/hon anser att du nått den utbildningsgrad att du är redo att bli upptagen.

 Det första provet du gör är ett inträdesprov (väpnarprovet). När du sedan blivit upptagen i riddarorden så kan du fortsätta din utbildning med att göra ditt riddaprov. Då är du inte bara medlem i sällskapet utan har också rösträtt, samt själv rätt att bjuda upp andra elever till att utföra väpnar- eller riddarprov. Nu får du också erhålla det speciella spöt som bevis på din kunskap, du är nu en godkänd bruksriddare. Vill du öka din kunskap ännu mer så kan du fortsätta din utbildning och utmana dig själv genom att rida upp för ett antal ringar på spöt, för att slutligen nå mästaretiteln eller kanske till och med stormästartiteln.

Vid riddarprovet ska du rida din häst på enhändig blank stång till passande musik. Du ska visa framåt-nedåt skritt och samlad skritt utan passinslag. Du ska visa travarbete i öppna, sluta, förvänd sluta och diagonalsluta i båda varven. I galopparbetet ska du visa halva piruetter och enkla byten från båda hållen. Du ska också göra en halt från galopp och visa ryggning. Till sist ska du visa sk halva travsteg (tramp) 6 st inom en meter åt båda hållen. När ridprovet är avslutad visar du för Bent att du också behärskar unghästens utbildning genom att utföra ett longerprov där du genom böjning och avspändhet hos din häst visar hur du sakta stärker och bygger upp din häst för ridning. Till sist utför du också ett muntligt teoretisk prov där du berättar om din kunskap angående den akademiska hästens utbildningsväg, syfte och funktion.

Utbildningen
 Så här ser proven ut som du kan ta om du vill utbilda dig vidare inom denna konstart.  De fyra första proven måste du ta i ordningsföljden nedan. Resterande prov kan du ta i den ordning som du önskar utföra dem i.  
1. Longerprovet
 2. Väpnarprovet
Riddarprovet
  Piaff
Galopp
 Passage
Levad
Terre à terreprovet 
 Croupad & ballotade/capriolprovet
 Mästar provet - utför longer-, riddar-, piaff-, passage- och  galopprovet samt ett skolsprång på en och samma  häst, samt hålla en timmas teoripass för de andra  medlemmarna om hästens utbildning.